Soptipp utan land
Av Kasem Matrud
En man tvingas med våld lämna sitt hem. Han har två alternativ att välja på: antingen huset, eller huvudet. Han tvingas leva på en soptipp tillsammans med andra inte så långt från sitt hus. Frun dör och han vill begrava henne, men vet inte var. Hon kan inte begravas på kyrkogården, eftersom vägen dit är livsfarlig. Inte heller kan hon begravas på soptippen där allt stinker av sopor och skit. Mannen försöker få kraft från historiska hjältefigurer, men det är förgäves. Till slut bestämmer han sig för att begrava frun i trädgården vid huset, trots att mannen kommer att mista sitt liv.
Pjäsen skrevs 1998 och bygger på en verklig händelse i Irak. Dramatikern har träffat hemlösa som bodde på soptippar och samtalade med dem i det krigshärjade landet. Pjäsen spelades samma år och fick första pris på en teaterfestival för monologer i Bagdad. Efter tio år publicerades pjäsen och var fortfarande aktuell eftersom folk ännu lever på soptippar och hela landet förvandlats till en ruin efter alla krig.
Pjäsen beskriver den vanliga människan som sitter klämd i fattigdom mellan diktatorns tänder och saknar kraft och vilja att stå emot. Kasem Matrud berättar historien med ett poetiskt språk där verkligheten blandas med drömlika och mardrömslika bilder.
Ibland överträffar verkligheten drömmen och omvänt i den här pjäsen. Huvudpersonen går genom ett stort trauma som leder till ett beslut. Mannen blickar tillbaka på historiens ironi och alla hjälteberättelser. Han ser sitt liv som en stor paradox och
går vägen fram mot sitt eget öde.
Föreställningen spelades på arabiska, i samband med ett tredagarsseminarium på ämnet Arabisk dramatik.
Regi: Dana Marouf
Medverkande:
Nidal Fares, tidigare skådespelare vid Bagdads Stadsteater.
2 framföranden under 2009.
Spelorter:
Gävle
Stockholm