fbpx

Arabisk dramatik – seminarium


Dramatik i arabvärlden – samtal kring teater och dramatik från arabisktalande länder.
Seminarium under tre dagar i februari 2009.

I samtalen möter vi:
Kassem Matrod, dramatiker, exilirakier, UK.
Nidal Al-Achkar, konstnärlig ledare, Al Madina Theatre i Beirut, Libanon.
Abdulkrim Berrechid, regissör/teatervetare, Marocko.
Marina Barham, konstnärlig ledare, Al-Harah Theatre, Västbanken, Palestina.

 

Dag 1 – Tema: Det arabiska dramat
Plats: Folkteatern Gävleborg. Moderator: Gunilla Kindstrand.

Dramat i den arabisktalande världen – en överblick. Med Kassem Matrod.
Vad är fokus? Förhållande till makten? Relationen till väst? Manligt och kvinnligt? Skillnader länder emellan? Det förflutnas roll?

Föreställning: Soptipp utan land av Kassem Matrod i regi av Dana Marouf. På scen: Nidal Fares, tidigare skådespelare vid Bagdads Stadsteater. Spelas på arabiska.

Bort från Aristoteles! Med Abdulkrim Berrechid
Att skapa ett arabiskt drama byggt på arabiska traditioner och ritualer.

Al Madina Theatre i Beirut, Libanon. Med Nidal Al-Achkar
Presentation av teatern med fokus på den dramatik som spelas.

 

Dag 2 – Tema: Det arabiska dramat
Plats: Folkteatern Gävleborg. Moderator: Gunilla Kindstrand.

Al-Harah Theatre, Västbanken, Palestina. Med Marina Barham
Presentation av teatern med fokus på den dramatik som spelas.

En irakisk dramatiker i London. Kassem Matrod om sitt eget skrivande

En marockansk dramatiker. Abdulkerim Berrechid om sitt eget skrivande

Samtal med frågeställningarna: Hur går vi vidare? Hur få upp arabisk dramatik på svenska scener?
Kan vi dela erfarenheter? Vilka i så fall? Hur nätverkar vi oss samman? Andra frågor som dykt upp under dagarna?

 

Dag 3 – Tema: Teater i en turbulent tid
Plats: Södra teatern, Kägelbanan, Stockholm. Moderator; Birgitta Englin, VD Riksteatern.

Teaterns uppgift från min horisont. Med Abdulkrim Berrechid och Kassem Matrod

Föreställning: Soptipp utan land av Kassem Matrod i regi av Dana Marouf. På scen: Nidal Fares, tidigare skådespelare vid Bagdads Stadsteater. Spelas på arabiska.

Al Madina Theatre, Beirut och Al Harah Theatre, Västbanken, Palestina.
Med Nidal Al-Achkar och Marina Barham i ett samtal kring frågor som:
Vilka förutsättningar finns för teaterarbete i Libanon och på Västbanken?
Vilka är konstnärerna och hur arbetar de? Vem spelar man för?
Vilka teman är viktiga?

Samtal med frågeställningarna: Vilka erfarenheter, konstnärer och eventuellt publik delar vi? Hur skulle ett ökat utbyte se ut? Hur kan vi inspireras av varandra?

Tack till Libanesiska ambassaden.

 

Soptipp utan land
Av Kasem Matrud

En man tvingas med våld lämna sitt hem. Han har två alternativ att välja på: antingen huset, eller huvudet. Han tvingas leva på en soptipp tillsammans med andra inte så långt från sitt hus. Frun dör och han vill begrava henne, men vet inte var. Hon kan inte begravas på kyrkogården, eftersom vägen dit är livsfarlig. Inte heller kan hon begravas på soptippen där allt stinker av sopor och skit. Mannen försöker få kraft från historiska hjältefigurer, men det är förgäves. Till slut bestämmer han sig för att begrava frun i trädgården vid huset, trots att mannen kommer att mista sitt liv.

Pjäsen skrevs 1998 och bygger på en verklig händelse i Irak. Dramatikern har träffat hemlösa som bodde på soptippar och samtalade med dem i det krigshärjade landet. Pjäsen spelades samma år och fick första pris på en teaterfestival för monologer i Bagdad. Efter tio år publicerades pjäsen och var fortfarande aktuell eftersom folk ännu lever på soptippar och hela landet förvandlats till en ruin efter alla krig.

Pjäsen beskriver den vanliga människan som sitter klämd i fattigdom mellan diktatorns tänder och saknar kraft och vilja att stå emot. Kasem Matrud berättar historien med ett poetiskt språk där verkligheten blandas med drömlika och mardrömslika bilder.

Ibland överträffar verkligheten drömmen och omvänt i den här pjäsen. Huvudpersonen går genom ett stort trauma som leder till ett beslut. Mannen blickar tillbaka på historiens ironi och alla hjälteberättelser. Han ser sitt liv som en stor paradox och
går vägen fram mot sitt eget öde.