Teaterprat fördjupar vi oss i scenkonstens värld från varierande infallsvinklar. Tillsammans med våra inbjudna gäster pratar vi om allt från stora konstnärliga frågeställningar till intressanta detaljer i ett specifikt föreställningsarbete, och det i form av en podcast eller offentligt samtal.

 

 

Med anledning av produktionen Rivers of Färila, inspirerad av Per Jonssons liv och verk, bjuder vi in till ett antal samtalskvällar i november under rubriken Teaterprat, som tar avstamp i Hälsingland, konsten, vad som formar en människa och hur man förvaltar ett arv.

Per Jonsson var en världsberömd koreograf och dansare som växte upp i närheten av Hyttebo, Färila. Hans fiolspelande tog honom till Stockholm, till dansen och koreografin och ett av de största genombrotten i svensk danshistoria. Men bredvid framgångssagan ryms frågor kring identitet, prestation, psykisk ohälsa och omgivningens krav.

Rivers of Färila har urpremiär på Slottescenen i Ljusdal den 1 december.

 

► Rörelser i Hälsingland
Vilka rörelser har skapat förutsättningar för livet i Hälsingland idag? Vi gör under kvällen djupdykningar i några av de rörelser som präglade 50-70-talen i Hälsingland och därmed också Per Jonssons uppväxt.

Tre miniföreläsningar ringar in tre olika skeenden i samhället, Gröna vågen, Industrialisering och Norm- och attitydsförändringar, som kanske kan hjälpa oss att se vad som varit avgörande för hur Hälsingland ser ut idag.

Gunilla Kindstrand, kulturjournalist.

Under 1970-talet flyttade ett stort antal unga människor till Hälsingland för att bygga ett nytt liv. Flertalet kom från Stockholmsområdet.  Drivkrafterna var olika men de allra flesta förenades av en önskan att göra livet större och för sig själva och sina barn bygga en framtid utan de begränsningar som det omgivande folkhemmet satte.  Gröna vågen gav landskapet många erfarenheter vad gäller estetik, historiebruk, odling, musik, konst, levnadsmönster och ekonomi. Här återfinns också bittrare erfarenheter kring missbruk, övergivna barn, social misär osv. Vad var det som drev dem? Hur förändrades de av mötet med Hälsingland? Och hur förändrades Hälsingland i mötet med dem som kom att kallas ”grönavågare”?

Lars Berglund, pedagog på Hälsinglands museum.

I början av 50-talet försköts synen på homosexualitet från att ha setts som en kriminell handling till att ses som en sjuklighet i individens identitet. För snart 40 år sen togs sjukdomsstämpeln bort och i dag firas Prideparader med stolthet i stort sett alla Hälsinglands kommuner. Hur ser synen på HBTQ-personer ut om 10 år? Vem/vilka styr över våra normer och attityder?

Ingela Broström, Avdelningschef Publik verksamhet samt byggnads­antikvarie på Länsmuseet Gävleborg
Elisabet Olinder, museipedagog Länsmuseet Gävleborg

”Det bästa med att vara bonde är friheten och det sämsta med att vara bonde är bundenheten.”
Under 1900-talet har det svenska jordbruket förvandlats till en högteknologisk näring där allt färre människor producerar allt mer. Samtidigt har jordbruket blivit ett politiskt spelfält med komplicerade regelsystem som påverkar den enskilde bondens möjligheter att försörja sig och fatta egna beslut. Vad var det som satte igång industrialiseringen på landsbygden? Och hur har människorna och deras livsmiljö påverkats av mekaniseringen?

Måndag den 12 november kl 19.00, Färilarevyn, Kårgårdsvägen 2, Färila
Fri entré! Fika serveras från 18.30

Torsdag den 15 november kl 18.30, Folkteatern, Norra Rådmansgatan 23, 803 21 Gävle
Fri entré! Fika serveras från 18.00

I samarbete med Färilarevyn, Länsmuseet Gävleborg och Hälsinglands museum

– – – – – – – – – – –

► Hälsingesonen Per Jonsson – vem var han och hur förvaltas ett dansarv?
En världsberömd koreograf och dansare från Färila. En som banade väg för en ny era inom den moderna dansen i Sverige och världen. Men vem var Per Jonsson och vad skapade han?

I ett samtal som tar upp frågor om konsten, personen, förvaltandet av ett arv och vad det kan lära oss idag, möts Agneta Söderqvist, Håkan Mayer, Owe Norberg och Frida Krantz som på olika sätt påverkats av Per och som nu själva påverkar genom hans konst.

Under kvällen kommer även Per Jonsson-videoverket Lorem av Agneta Söderqvist, att visas.

Agneta Söderqvist, konstnär och konstnärlig ledare för Per Jonsson Dance Center (PJDC) med bas i Ljusdal.
Håkan Mayer, danskonsulent på Region Värmland. Håkan coachar i/repeterar fortfarande in Pers verk.
Frida Krantz, danspedagog på Estrad Ljusdal.
Owe Norberg, chef, Ljusdalsbygdens museum.

Torsdag den 15 november kl 18.00, Kommunhuset i Ljusdal
Fri entré, vi bjuder på fika!

I samarbete med Kulturutveckling, Per Jonsson Dance Center och Ljusdals Kommun
_________________________________________________________________________________________

Tidigare i höst bjöd vi in till:
► Möt den engelska regissören Tim Webb
Tim Webb repeterar just nu på Folkteatern den första föreställningen inom SCEN:SE, Stranden, tillsammans med fyra skådespelare. Stranden utgår ifrån dikten ”Dover Beach” skriven av Matthew Arnold, svensk översättning av Erik Uddenberg.

Tim Webb arbetar multisensoriskt och interaktivt, utifrån publikens behov, med lukt, smak, rumsligt medvetande, beröring, syn och hörsel. Föreställningarna byggs upp i flera lager för att kunna kommunicera med barn och unga med olika funktionsvariationer.

Tim Webb har mer än 30 års erfarenhet av att skapa scenkonst för just dessa målgrupper tillsammans med sin grupp Oily Cart Theatre i London, där han är konstnärlig ledare.

Under kvällen berättar han om sitt arbete, visar klipp från tidigare föreställningar med Oily Cart Theatre och samtalar med två av skådespelarna som medverkar i Stranden – Eva von Hofsten och Arabella Lyons.

Torsdag den 1 november på Folkteatern i Gävle

Du kan läsa mer om projektet här!

 

 

_________________________________________________________________________________________

Folkteaterns podcast Teaterprat, hittar du på iTunes, Soundcloud eller i din Podcaster, sök på Folkteatern Gävleborg.

Spelschema