Gustaf III skjuts på Operan, på Maskeradbalen. Samtidigt lyckas någon ta sig in vid hovet och stjäla drottningens juvelsmycke. Jakten på mördaren och juveltjuven lamslår Stockholm. Ryktet går om en vacker ung man som setts på Operan – den androgyne Tintomara. Han tvingas fly ut till landsbygden – till Kolmårdens skogar. Mitt i sin ensamhet och förtvivlan möter Tintomara för första gången naturen och upplever sig stå mitt i det hela – som en självklar del av skapelsen.
Carl Jonas Love Almqvist utmanar med sitt porträtt av Tintomara: en människa som inte vill ägas av någon, inte låter någon annan styra över sig, inte vill vara till lags, som vägrar leva sitt liv för att behaga någon annan.
När Tintomara undersöks av Stockholms kirurger samlas nyfikna för att titta på. Den avvikandes könstillhörighet ska fastställas, skulden fastslås, det skamliga sättet att leva ska rättas till.
I Drottningen juvelsmycke låter Almqvist drömmen om den fria människan bli verklighet. Han låter Tintomara kliva ut till oss och fråga: Vem har rätt att göra detta mot oss – stympa vår önskan att växa fritt?
Tintomara lockar och förför alla omkring sig: adelsfröknar, armébefäl, baroner och kungar… Alla blir förälskade i honom. Men vem är han?
Läs mer om radiosändningar och utställning på Länsmuseet Gävleborg i samband med föreställningen Tintomara nedan.
Regi: Björn Melander
Dramaturgi: Jonas Jarl
Scenografi: Sören Brunes
Kostym: Mathias Clason
Mask & peruk: Lena Bouic-Wrange
Ljussättning: Erik Berglund
Ljuddesign och komposition: Dan Andersson
Koreografi, rörelseinstruktion: Fratisek Veres
Medverkande:
Anna Andersson
Carl-Åke Eriksson
Duncan Green
Mats Jäderlund
Joakim Lindblad
Arabella Lyons
Cecilia Milocco
Agneta Danielson
Martin Pareto
Peter Perski
Niklas Riesbeck
Nina Särkimäki
24 framföranden. Premiär 16 februari 2008, Lilla Gasklockan, Gävle.
Radio Tintomara
I samarbete med Sveriges Radio Gävleborg P4 kunde Gävleborgarna följa arbetet med Folkteatern i Gävleborgs uppsättning av Tintomara, som bygger på Carl-Johan Love Almqvists Drottningens Juvelsmycke.
I en programserie av Jonas Jarl fick vi följa de sista veckorna innan premiär i möten med föreställningens ensemble, regissör, kostymskapare, scenograf och övriga medarbetare.
Med start den 23 januari sändes det första av fyra program i Sveriges Radio Gävleborg P4 .
Projektet var en samproduktion mellan Folkteatern i Gävleborg och Sveriges Radio Gävleborg P4. Ljuddesign av Mona Hedlund.
Radioprogrammen fanns även på CD och bifogades i föreställningens programblad.
En gustiaviansk hovmans dagbok
Folkteatern i Gävleborg och Länsmuseet Gävleborg
Leonard von Hausswolff var gustaviansk hovman till liv och själ, oöverträffad expert på ceremoni- och etikettväsen. Han beskrivs som ”den siste som lätt och elegant trippade på tå bland ett nytt släkte av mer eller mindre martialiska hälgångare”. Han deltog i Gefle Riksdag i egenskap av ceremonimästare och rikshärold. Hans beskrivningar av ceremonierna ger en bild av hur reglerat det gustavianska hovlivet var.
Utdrag ur hans dagbok hittar du här:
25 februari
”… Kungen reste 1/2 9 på morgonen för att vara i afton på Dramatiska spektaklet i Stockholm. Fick senare veta att kungen anlänt dit litet efter klockan 7 om aftonen, att han med ingen handklappning där blivit recipierad utan varit förundrad över den köld, som regerat parterren och logerna. Hans yttrande ha nästan markerat, det han önskat sig ej hava rest så fort.”
24 februari
”… men hade den ändringen vidtagits, att i anseende till fruktan för att få kallt väder som den 23 var deciderat, att ingen procession skulle ske till kyrkan utan gudstjänsten även hållas i rikssalen… Flera tafflar voro sedan. Vid kungens egen åt kronprinsen, riksdrotsen, riksmarskalken, lantmarskalken och ärkebiskopen. Biskop Lindblom var lite full man sorlade något. Överstekammarjunkaren Stenbock trakterade adeln, där var allt utsökt folk av opposition. Bland skålar som dracks var ”vanärans och subskribenternas skål” förutan en mängd andra skålar, vid vilka faseligen stojades.”
23 februari
” … Adeln beslöt i sina protokoller låta införa en tacksägelseadress till Gefle invånare för all den godhet de visat adeln. Adeln gav av sin kassa en gåva av 6.000 daler kopparmynt eller 333 rdr 16 skillingar till Hospitalet.”
22 februari
” … Vid bröllopsgärden var en anekdot, att adeln ämnade alldeles avslå den, och visste en del ej vad de ville utan mullrade starkt… Saken var den, att adeln fått rök om något svårt slag skulle drabba.”
21 februari
” Prästdeputationen till adeln om hemliga utskottsbetänkandets bifall. Även en om glädjen över kronprinsens framsteg, samt att de funno nödigt en bröllopsgärd utsättas, ifall kronprinsen förmäles innan riksdag bliver… Bönderna lade bröllopsgärden på bordet av fruktan för stryk, när de komma hem… frågan om bröllopsgärden syntes embarrasera adeln och var dem en suprise.”
20 februari
”… Eftermiddagen kl 5 var kronprinsen hastigt deciderade examen. Hovstaten var i svart och rött. Examen var vacker och lille herrns progrès ganska stora. Man kan ej nog beundra honom… Så snart examen var förbi och grand couvert begynte, gick adeln bort och blevo inga andra kvar av dem än hovstaten, som nödgades stanna där, och några, som ville göra sig angenäma.”
19 februari
” Passerade intet utom cour och publik spisning.”
18 februari
”… Fick höra att baron Rappe i ett dictamen ad protocollum i hemliga utskottet haft en stof… att av alla människor är intet skadligare än projektmakare, då de hava makten i händer, och inga löjligare, än då de icke hava den”
17 februari
”…omtalas att ett brev i avskrift går av konungens hand till Kanslikollegium med förbud, att alla tryckta skrifter får ej det minsta införas, som rör de mål, som vid riksdagen förehavas.”
16 februari
”Intet fört.”
15 februari
”… åt hos Posse, där question var om agio och banko etc. Och att bruksrörelse var förmånligast att hava; varför Oxenstierna och Zibet associerade sig att köpa våffelbruket på Djurgården, och att det måste ske med aktier, ibland vilka blev några under namn av långvåfflor; och hela köpet ställdes på tid att betala samt 2 procent socker, var Schröderheims projekt.”
14 februari
”… Spisades en god middag med en mängd förnäma. Oxenstierna, Armfelt,Nordin, Wrangel, Ekeblad, Zibet, Wachtmeister, Valley, Duwall,, Flygare,domprost Fant, prosten Grunnerus och Garbergs svåger. Av diskursen kunde mycketinhämtas… tog jag den meningen att riksdagar framdeles ej komma att hållas iStockholm. Herr Flygare trodde Gefle stad snart bliva bebyggd, mera utrymmekomma att finnas till att logera folk, och han trodde att om riksdagen får ståkvar, att det mycket därtill skulle bidraga. Baron Armfelt var ej av den tankenatt låta den stå kvar.”
13 februari
”… meddelades mig följande note, som oaktat tysthetseden dock krupit ur hemliga portföljen… Riksgälden torde ej upptagas till mer än 30.000.000 rdr.”
12 februari
”Passerade intet.”
11 februari
”… Fick höra att greve Hugo Hamilton kommit till riksdagen för att ta säte och stämma av sin bror greve Adolph.”
10 februari
anteckningar saknas
9 februari
”… lantmarskalken hade bjudit med sig Carl Rappe och August Mannerheim. Då man där samlades, anlände bland andra underskrivaren Steuch. Som han inträdde tog baron Mannerheim Ruuth avsides… och sade sig och Rappe gå sin väg, såsom de där ej kunde äta med en underskrivare.”
8 februari
”… luggandet har haft en art rekonciliation som ej just tvättat bägge. Bal hos lantmarskalken.”
7 februari
”Intet. Luggades greve Taube vid lätta dragonerna med hovjunkare Wallencreutz”
6 februari
” … den stora deputationen av alla fyra stånden med tacksägelse för freden uppvaktade vid pass klockan ½ 2 .”
5 februari
”Utom det att baron Stierneld var på couren om eftermiddagen passerade intet min kunskap.”
4 februari
”… var plenum i alla fyra stånden…borgarståndet ville hava (bankoutskottets) instruktion ändrad och i synnerhet att bankens akter skola föras hit.”
3 februari
” Fick höra att något passerat på lantmarskalkens bal, som jag ej observerade, nämligen att några bönder där börjat en allvarsam konversation med greve Hamilton, bett honom hjälpa landet… Bönderna skola i allmänhet klaga, att de vaktas nog strängt.”
2 februari
”… denna dag känna man ej annat i politiska vägen, än att bönderna haft ett plenum för att justera eller jämka sina allmänna besvär. De mesta eller snarare sagt alla instämma däruti att få ett mynt uti landet, slippa den höga bevillningen, och en god del att befallningen må avgå till prästerskapet att vara försett med kvittensböcker, på det att de ej flera gånger må fordra tionde.”
1 februari
”… I dag gav lantmarskalken en bal åt stadens damer, som till ett stort antal gav sig dit. Kring 40 lära de varit, gamla och unga, men maken till assemblage av styggor har man svårt att imaginera sig. Två à tre hade ej fula ansikten.”
31 januari
”Hemliga utskottet var klockan 11 samlat. Man har sagt mig att kronprinsen även där är närvarande. Man tror även att konungen ej lärer vara särdeles nöjd med en del ledamöter i hemliga utskottet, som är från adeln”.
30 januari
” I dag var plenum och ledamöterna i hemliga utskottet samt riddarhusutskottet upbrötos. Bönderna känner man ej och Olof Persson här eller där kan vara lika mycket. Bland adeln äro Brynte Lillie halt och von Stedt enögd, och adeln samlas på hospitalet, vilket gav anledning till ett plaisanterie av en elektor, att kungen kunde fråga, det de sänt honom från hospitalet halta och blinda. Blix har då svarat, att det var emedan den tid vore för handen, som Skriften omtalar, att de blinda skola se och de döva höra och de spetälska varda renade.”
29 januari
”… var greve Saint-Priest och dess fru inbjudna till middag hos baron Armfelt, där även spisade 3 präster, 3 borgare och 3 bönder, utom flera av adeln.”
28 januari
”… i dag har elektorsvalen skett i alla stånden, och elektorerna hava även valt ledamöter i det hemliga utskottet. I dag fick jag veta, att på borgarklubben hade en adelsman inkommit för att tala med någon bekant och blivit illa bemött av bryggaren Westman som vist ut honom.”
27 januari
”… fredagen den 27 bliver riksdagspredikan kl.10 f.m. och därefter öppnar Kungl. Maj:t Riksdagen på Rikssalen, varvid utom de för Riksens Ständers ledamöter anordnade ställen, rum äro utsedda för dem, vilka såsom åskådare vilja bevista denna akt och vilka så långt rummet det tillåter skola bliva dem anvista… denna dag brukas vid hovet den svarta och den röda hovdräkten.”
26 januari
”… Kungörelsen: Kungl. Maj:t låter härmed nådigst bjuda och befalla Riksens Ständer, som till denna beramade Riksdag hit kallade och här församlade äro… För övrigt varder här allmänneligen påmint och åtvarnat, att ingen må understå sig att på ett eller annat sätt någon riksdagsman under pågående riksdag med ord eller gärning antasta eller illa hantera, så kärt som honom är att undgå det straff som den 51§ uti Regeringsformen innehåller. Vilket var och en haver sig att efterrätta.”
25 januari
”… fick höra i förtroende att en jude i Åbo är arresterad, som trafikerat med Fahnehielms sedlar, vilka mest lär tillhöra Munck och att juden förfalskat några av dessa.”
24 januari 1792
”… man bar den svarta och röda hovdräkten, eftersom det var konungens födelsedag. Jag har glömt att nämna att kronprinsen spisar med konungen alla dagar. Om aftonen vid pass ½ 8 avbrann ett fyrverkeri mitt emot slottet på en köpman Valleys bekostnad, och där var utom de vanliga raketerna konungens namn brinnande på en pyramid. I allmänhet kan anmärkas att, att de bättre damerna, om sådana finnas i staden, ej äro mycket nyfikna; ty varken igår eller idag syntes i fönster eller på gator vid fyrverkeriet någon, men väl av den sämsta klassen”.
23 januari 1792
”… Jag satte mig således i min vanliga cermonidräkt till häst och åtföljd av tvenne härolder… samt eskorterad av 24 man av borgerskapets kavalleri och hovpukslagare samt hovtrumpetare reste jag till de för Riksens Ständer utsedda samlingsrummen, nämligen för Ridderskapet och adeln uti Hospitalskyrkan, för Prästeståndet på skolhuset, Borgareståndet på Rådstuvan och Bondeståndet även på skolhuset”.
22 januari 1792
”… Samma afton höll hans Maj:t sitt offentliga intåg i staden… Hans Maj:t och kronprinsen åkte uti en täcksläde och emottogos vid Westra Tullporten av Borgerskapets kavalleri, som sedan red framför vagnen till slottet”
Länsmuseet Gävleborg visade under januari och februari 2008 en liten kaféutställning med anledning av Tintomara. Ceremonimästare Leonhard von Hausswolff bjöd på intriger, skvaller och händelser. Dagboken sändes även i Sveriges radio Gävleborg P4.