fbpx

Under arbetet med Timmarna med Rita har ett gammalt slagord ibland gjort sig påmint. ”Kunskap-insikt-frigörelse”. För mig har de orden alltid haft en innebörd som gått djupare än det slagordsmässiga, en innebörd som de fick redan när jag var liten och växte upp på en folkhögskola i Småland där mina föräldrar var lärare. Dit kom varje år 120 nya elever, svältfödda på utbildning, många gånger besvikna på eller utestängda från ”den vanliga” skolan.

Alla ville mycket, det diskuterades – politik, pedagogik, relationer och religion, i sina bästa stunder kunde tillvaron sjuda av människor i utveckling. Jag har fått folkutbildningsidealen nedärvda i generna, ideal som tydligt kopplar ihop kunskap med insikt, det är först i kombination med varandra som de kan leda vidare, kanske ända till frigörelse. Jag har också haft privilegiet att från början få mig till livs att kunskap, böcker och bildning är något såväl livsnödvändigt som starkt lustfyllt och stimulerande.

Orden har alltid varit mina leksaker. I vårt marknadsrelaterade 90-tal känns det som om den här kopplingen inte längre står så högt i kurs. Kunskapen ska inte längre vara tillgänglig för alla, ännu mindre insikten för att inte tala om frigörelsen.

Det lurar en människosyn bakom detta, en människosyn som bär spår av gammal unken bildningshögfärd och klassförakt. Det är min absoluta övertygelse att varje människa bär på oändliga möjligheter. En grundläggande uppgift för skolan, för det ”samhället”, d.v.s. för oss medmänniskor och därmed för teatern måste vara att verka för att så många människor som möjligt får utveckla sina inneboende möjligheter så mycket det någonsin går.

I pjäsen Timmarna Med Rita tar Rita, trots stort motstånd, de första stegen mot ett annat liv. Hennes väg är inte allas väg, var och en får naturligtvis själv välja vad som för just dem är ett rikt liv. Men alla måste få möjlighet att göra själva valet.
Johan Bernander, Regissör

 

Educating Rita

Av Willy Russel

Översättning: Gunilla Anderman
Reviderad av: Johan Bernander
Regi: Johan Bernander
Scenografi och kostym: Gunnar Ekman
Mask: Lotta Hjalmarsson
Ljus: Fredrik Winqvist

 

Medverkande:

Annika Olsson

Mats Andersson

 

33 framföranden. Premiär 2 november 1995 i Gävle.

 

Spelort:

Gävle